PAPPERSLÖSA

Jag tänker att om man väljer att leva som papperslös så måste det man har upplevt i hemlandet vara av den ruggigare sorten.
Jag har mött en familj med två barn, som har valt att efter ett sista negativt besked gömma sig i Sverige.
De har ingenting, inget boende, inga pengar, ingen skolgång till barnen, ingen läkarvård till mannen.
Man kan tycka att de för barnens skull ändå borde återvända till hemlandet, men de är föräldrar och vet hur deras barn har det i den situation familjen befinner sig i och skulle inte göra detta mot sina barn om det fanns något annat alternativ.
Jag citerar igen min vän från Eritrea som sa att hos oss har vi ett talesätt, som lyder "det är bättre att vara hund i Europa än människa i Eritrea" det tycks inte bara gälla för Eritrea.